Idag på bussen fick jag och Sandra ett hyseriskt skrattanfall. Jag skulle försöka berätta för Erik om killen som inte tände varken tjejer eller killar, utan tänkte på soptunnor och väggar. Tyvärr råkade jag halvskrika ut allt.
Suss: Skrek jag, var det någon som hörde?
Sandra: Nej, nej, det var ingen som hörde.
För er som inte fattar det roliga så kan ju ju berätta att det var rätt uppenbart att precis alla i bussen hörde.
Ja, det är sånt som jag och Sandra skrattar åt.

I förrgår fick vi även våra studentmössor. Det känns verkligen som att det är nära nu. Jag längtar så.




Ikväll blir det plugg, spinning och hockey!

Hejs